Vem var Valborg?

valborgsmässoafton

Den kvinna som gett Valborgsmässohelgen dess namn levde i Tyskland på 700-talet. Valborg var abbedissa i ett kloster i Bayern, grundat av hennes två bröder, Sankt Winibald och Sankt Willibald. Hon var från början en engelsk prinsessa som undervisades av engelska nunnor. Hon kallades sedan till Frankerriket av sin morbror ärkebiskopen i Mainz, Sankt Bonifatius, för att hjälpa till att sprida guds ord till de hedniska tyskarna. Där blev hon så småningom abbedissa i Heidenheims kloster där hon dog år 779.

Hon hade för tiden en ovanligt omfattande utbildning för att vara kvinna och kunde senare skriva Sankt Winibalds biografi och en redogörelse på latin om Sankt Willibalds resor i Jerusalem. Hon är därför ofta omtalad som den första författarinnan i både England och Tyskland.

Sankta Walpurgis – Valborg alltså, helgonförklarades den 1 maj 870 som då blev hennes dag, men som vid många helger föregås dagen av en afton, då festandet inleds, kvällen innan höll man Valborgsmässa.

Lämpligt nog inföll nu denna kristna högtid, som så ofta, då det redan fanns ett förkristet firande. Valborgsmässoafton infaller på solens ”kvartspunkt” i solhjulet, mitt emellan vårdagjämning och midsommar, och motsvaras av kelternas förkristna Beltaine och nordbonas Segerblot.

På 1400-talet uppstod en kult kring den heliga Valborg som tätt kom att förknippas med att bedriva häxor och onda andar.

Valborgsfirandet kom till oss från Tyskland under medeltiden och i vissa delar av landet tog man även till sig traditionen med valborgsmässoeld. Denna tände tyskarna för att skydda sig mot sina häxor som flög till “Blocksberg” denna natt, till skillnad mot våra svenska häxor som redan flugit till Blåkulla under påsken (och som man i vissa delar av landet hölls på avstånd med påskeldar). Fram till på 1700-talet var det endast i Uppland som man tände valborgsmässoeldar medan seden nu är utbredd över stora delar av landet.

Hos oss använde man elden för att skrämma bort inte bara övernaturliga väsen men också vilddjur. Den första maj var det nämligen tradition att släppa ut djuren i markerna och det kunde då vara på sin plats att skrämma bort allt otyg som kunde utsätta dem för fara.

Körsångstraditionen vid valborgsmässoafton är hämtad från studenternas tradition att hälsa våren med sång i våra gamla universitetsstäder, Uppsala och Lund. I studentikosa sammanhang är det också tradition med mösspåtagning, där man alltså sätter på sig stundentmössan och förr då man faktiskt bar studentmössan, bytte från vintermössa till den vita sommarmössan.

1 maj har sedan antiken varit en profan festdag i Europa, just eftersom den räknats som vårens intåg. I USA har första maj traditionellt varit arbetarnas dag och på den internationella socialist-kongressen 1889 i Paris beslutade man att första maj skulle vara en dag för demonstrationer. 1939 blev första maj Sveriges första och enda borgerliga helgdag, alla andra helgdagar har religiös anknytning.

Sjung in våren! Ladda ner vårt fina sånghäfte med sånger för att hälsa våren och roliga snapsvisor med vårkänsla>>

Fira Valborg – med ett quiz! 5 roliga quiz till valborgsmässoafton>>